Categories
Saras resa 2014

Hej då Moshi

”Mzungo, mzungo” hörs runt omkring av barnen när jag lämnar huset. Jag vinkar glatt och ropar ”Mambo, habari?!”. Barnen blir blyga och svaret är ett tyst litet ”poa, nuzuri”. Jag har varit i Moshi i snart 109 dagar och barnen har hälsat på mig oräkneligt många gånger, men det är fortfarande roligt att komma och hälsa på mig eller bara få en snabb titt innan jag med raska kliv går ner mot stan.

Idag har jag avslutar mitt arbete med projektet och lämnar det över till Thomas och Elihaika för att ta två veckor att vara turist på riktigt. Tiden här har varit jätte roligt, sjukt frustrerande, otroligt lärorikt och super spännande. Att bara komma fram till ett koncept som förhoppningsvis fungerar har tagit tid och jag har lärt mig mycket av det. Engelskastugorna har nu fortmats till något som är tänkt att fungera mer eller mindre som ett självspelande piano. I juli kommer tre lärare med goda engelska kunskaper att påbörja extra lektioner varje dag efter skolan för elever som går standard 6. Det blir vårt pilotprojekt och under den här terminen kommer förhoppningsvis resultaten att visa om det fungerar eller inte.

Målet med undervisning är alltså vad det alltid har varit; att hjälpa elever i Tanzaniska skolor att kunna få en fullständig utbildning, men hur vi bemöter problemet har ändrats från hur tanken var i början av projektet. Ni som varit inne och kollar på Tanzaniaprojektets nya webbsida har antagligen sett att beskrivningen av Engelskastugorna har förändrats.

Engelska undervisningen som Tanzaniaprojektet kommer hålla är alltså på primary school nivå, mycket tidigare än vad som först var tänkt. Det kommer förhoppningsvis också kunna kompletteras med att vi går till kärnan i problemet och förbättrar engelskan och pedagogiken hos skolans lärare. När de sen själva har kunskapen och resurserna för att kunna förbättra sina egna elevers resultat så kan Tanzaniaprojektet förflytta sina anställda lärare till en annan skola som är i behov av extra stöd och så kan projektet fortskrida. På så sätt når Tanzaniaprojektet som liten organisation ut till flera skolor och samtidigt lyckas att göra en samhällsinsats där kompetensen stannar i skolan och Kilimajaroområdet, utan att överskida ekonomiska resurser och vara beroende av volontärer från Sverige.

Det kommer vara tråkigt att inte kunna närvara när projektet är menat att kicka igång. Jag missar precis också introduktionsdagarna för lärarna på skolan. Under de dagarna kommer lärarna och representanter från Regional Education Office och Municipal Office att träffas och prata om vilka problem regionen har och vad skolor kan göra själva för att förbättra elevernas förutsättningar för att lyckas. De kommer även kunna ge förslag på vad de tycker att lärarkurser bör innehålla och vad de själva tycker att de behöver förbättra.

Det känns underligt att min resa snart är över. Det har varit otroligt att få vara här och träffa alla människor längs vägen och jag känner att jag fått flera vänner runt om i världen som jag kommer fortsätta ha kontakt med. Det här har varit en fantastisk upplevelse och jag är stolt och nöjd över det jag lyckats göra under min tid här och när jag har tvivlat så har det funnits ett fantastiskt stöd av Tanzaniaprojektet Linus, Maria och Jessika! Tack för att ni gav mig möjligheten att få komma och göra det här och tack alla som engagerat sig och trott på projektet!

IMG_6187 IMG_6205 IMG_6265 IMG_6753 IMG_0680 IMG_0797